torsdag 27 november 2008

Ny Vietnamesisk kampsportsfilm på gång!


Vietnamesisk kampsportsfilm är inget vi är direkt bortskämda med. 2006 års The Rebel blev den första av sin sort att uppmärksammas i väst. Som historisk skildring kombinerad med rafflande sparkar och eldstrider lyckades den oerhört väl och önskan om att se mer av den varan har ökat.

Dustin Nguyen gestaltade skickligt en av filmens skurkroller och det är en positiv nyhet att han är i antågande med sin regidebut, nämligen Monk on Fire. Någon vidare information om det projektet är för nuvarande inte tillgänglig men det är säkerligen något att hålla ögonen på. Men det är inte alls Dustin är inblandad i. Filmskaparen Luu Huynh (The White Silk Dress) tar sig an actiongenren tillsammans med Dustin i kommande The Legend is Alive.

The Legend is Alive är en berättelse om Bruce Lee (ja, han heter så), en mentalt efterbliven man vars enda önskan är att få se sin älskade mor flytta till Amerika. Det låter simpelt men intrycket av trailern är att Luu Huynh fokuserar lika mycket på drama som på actiondelen. En film som onekligen verkar intressant, och är ni sugna så finns en trailer för er att beskåda här nedan.


Av: Peter Nilsson

Bekräftad uppföljare till Ip Man innan premiären?


Producenten Raymond Wong har gett grönt ljus åt en uppföljare till Ip Man - detta innan premiären av den första filmen ägt rum. Ip Man kommer troligtvis håva in massor av pengar så det känns inte vidare riskfyllt att redan planera på ytterligare en film om Wing Chun-mästaren Ip Man.

Medan trailern till det kommande alstret är utomordenligt lovande verkar handlingen till dess uppföljare inte mindre intressant. Tanken är att man ska följa Ip Mans migration till Hong Kong där han bland annat får en mycket speciell elev under sina vingar. Denne man är givetvis legendariske Bruce Lee och Raymond Wong har redan råkat avslöja att just denne man blir en av huvudkaraktärerna. Hur kan man ens ogilla tanken?

Av: Peter Nilsson

Feng Xiaogang återvänder till komedin


Feng Xiaogang (Big Shots Funeral, A World Without Thieves) återvänder till sitt rätta element efter de två avstickarna The Banquet och Assembly. Jajamensan, Xiaogang är på gång med ännu en komedi och eminente Ge You spelar en av huvudrollerna.

I filmen, som heter If You Are the One, säljer Ge Yous karaktär en uppfinnig till sin privatinvesterare för en himla massa pengar. Därefter tycker den nyrike mannen att det är dags att gifta sig och hittar bland otaliga kandidater en flygvärdinna.

Skådespelare som också medverkar är Alex Fong, Vivian Hsu, Feng Yuanzheng, Hu Ke, Issoh Uzaki och Che Xiao. If Yor Are the One har premiär i Kina nästa månad.

En trailer hittar ni här

Av: Peter Nilsson

tisdag 25 november 2008

Francis Ng vill göra uppföljare på New Dragon Gate Inn


En av Hongkongs kanske finaste skådespelare, Francis Ng, har uttryckt sin vilja att producera samt regissera en uppföljare till Tsui Harks New Dragon Gate Inn (1992).

Originalet kom så tidigt som 1966 under titeln Dragon Gate Inn och regisserades av legendariske Taiwanesen King Hu. Den utspelade sig under Ming-dynastin då en manlig och kvinnlig krigare anländer till ett gästhus för att frita en ministers barn, dödsdömda av en illasinnad eunuck.

Som tidigare nämnt gjorde Tsui Hark sin egna version 1992, filmen döptes till New Dragon Gate Inn och blev en otroligt framgångsrik saga i hemlandet. Med stjärnor som Maggie Cheung, Tony Leung Ka-Fai, Brigitte Lin och Donnie Yen samt koreografi av Ching Siu-Tung och Yuen Bun banade den väg för otaliga efterapningar, somliga med skapligt resultat men desto fler undermåliga.

Tsui Hark har åtskilliga gånger berättat att han ämnar regissera en egen uppföljare, men hittills har det som bekant inte hänt mycket på den fronten. Därför är det särskilt intressant när Francis Ng tycks ta saken i egna händer. Enligt vissa källor har Francis övertalat större delen av det ursprungliga filmteamet att ansluta sig till projektet. Dessutom vill han att Andy Lau och Tony Leung Chiu-Wai ska medverka i varsin roll.

Mer information kommer så fort den finns tillgänglig. Än så länge är inget bekräftat, men vi får för all del hoppas att det blir något av det här.

Av: Peter Nilsson

Första smakprovet på Nanking! Nanking! är här


Lu Chuan (Kekexili: Mountain Patrol) arbetar på en historisk skildring av massakern i staden Nanjing där hundratusentals civila mördades av Japanska soldater år 1937. Lu Chuan har nyligen lagt upp ett smakprov från filmen på sin blogg.

Scenerna från Nanking! Nanking! hittar ni här

Av: Peter Nilsson

Basket och Muay Thai mixas i Fireball


Basket och Muay Thai på samma gång? Låter vansinnigt töntigt, men efter att ha bevittnat den nya trailern på kommande Fireball verkar det onekligen som att vi har brutal underhållning att vänta oss.

Fireball handlar om Tai, en ung kille som slipper arresten tack vare sin tvillingbror Tan. När Tai lämnar häktet finner han sin bror i koma med allvarliga skador. Tans flickvän hävdar att han ådrog sig skadorna när han samlade ihop pengar för att kunna frige Tai.

Tai känner sig skyldig och bestämmer sig för att söka upp de som skadat hans bror. Resan leder till en organisation som anordnar illegala basketmatcher, men inte vilka matcher som helst. Här gäller inga regler, matcherna bloddrypande sammandrabbningar där slag, sparkar och tillhyggen blandas in i sporten. Tai blir därefter medlem i laget Fireball.

Fireball blir trots sin annorlunda premiss en film att hålla ögonen på. Är någon sugen på våldsam underhållning av sällan skådat slag? Titta då på trailern här nedan så vet ni vad ni har att se fram emot.


Av: Peter Nilsson

lördag 22 november 2008

Recension: Mothra vs. Godzilla


Mothra vs. Godzilla (Mosura tai Gojira)

Skådespelare: Akira Takarada, Yuriko Hoshi, Hiroshi Koizumi, Yu Fujiki, Emi Ito, Yûmi Ito, Yoshifumi Tajima, Kenji Sahara, Jun Tazaki, Kenzo Tabu, Yutaka Sada, Akira Tani, Susumu Fujita, Ikio Sawamura, Ren Yamamoto

År: 1964
Land: Japan
Genre: Sci-Fi, Action, Drama
Regi: Ishirô Honda
Manus: Shinichi Sekizawa

Det är märkligt, jag går omkring i lägenheten och har tråkigt. Pillar lite på min fina Godzilla-box och inser att jag faktiskt aldrig sett Mothra vs. Godzilla! Jag har bara förutsätt att jag sett den en gång i tiden, men icke! Det är nästan så att jag skäms. I alla fall så var väl det en god överraskning och filmen var betydligt bättre än förväntat trots Mothra, Infant Island och de där förbaskade mini-tvillingarna.

Ett stort ägg flyter i land vid en sömning liten fiskeby. Byborna lägger beslag på ägget och säljer det till en rik affärsmän som vill tjäna lite pengar på ägget. Men bakom honom finns än ännu rikare knös som har andra planer. I närheten så är det en tredje affärsman som har köpt upp ett stort land och vatten-område och ska tömma det på vatten och bygga lyxvillor där, intill den vackra havsutsikten.

Men det visar sig inte mer än att ägget faktiskt tillhör Infant Island, där den lokala infödingarna dyrkar äggets mamma, Mothra, som en gud. De vill ha tillbaka ägget, men affärsmännen vägrar och uppgivet så beger sig de två små mini-tvillingarna som är utsända hem igen, flygandes på Mothra.

I och med att området har tömts på vatten så vaknar även Godzilla upp där han legat och sovit nere i dyn. Nu är han riktigt, riktigt arg och börjar traska genom omgivningarna för att ta och förstöra ägget. Det är som en magnet och han vill bara trampa och förstöra.

Man lyckas övertala infödingarna på Infant Island att skicka Mothra till hjälp, innan hon dör av hög ålder...

Jag är ingen stor fan av Mothra-mytologin och den där ganska trista infödingsön som bara är en ursäkt för att se utklädda japaner dansa infödingsdanser. Mothra själv är ofta ganska trist som monster och är på tok för snäll av sig. Men här blev jag överraskad. Dels så är infödingarna inte ett glatt gäng infödingar, utan ganska deppade då deras omgivning dör av radioaktivitet efter atombombstester.

Skurkarna runt omkring är giriga otäckingar som är så desperata efter pengar att de glatt mördar folk för dem och Godzilla är en riktig onding! Ingen hjälte som ska rädda jorden alltså. Han är elak som fan och ser elak ut, krossar en hel del fina nationalsymboler och vill bara döda den gulliga Mothra.Godzilla-dräkten är faktiskt en av de bästa jag sett i serien, så även med Mothra-dockan.

Men naturligtvis är det ren underhållning också med knivskarp regi av Ishiro Honda. Miniatyreffekterna och de visuella effekterna är bland det bästa jag sett i denna första Godzilla-omgång och det blir riktigt övertygande i actionscenerna. Det förekommer till och med lite blod, något jag inte sett i en G-film sedan Terror of MechaGodzilla från 1975.

Trots en lite långsam första halva så levereras det klassisk och tidlös Toho-monsterfilm från mästaren själv. Mys mys!

Av: Fred Andersson

tisdag 18 november 2008

Ip Man närmar sig och bjuder på ännu en trailer


Ny, längre och bättre. Ännu en smakfull trailer till kommande kampsportsrullen med Donnie Yen har hittat sin väg till nätet. Ip Man ser hittills ut att leverera.

I huvudrollen och i gestaltandet av Ip Man (Bruce Lees tränare i Wing Chun) ser vi Donnie Yen. Övriga roller innehas bland annat av Simon Yam, Fan Siu Wong och Gordon Lam. Actionkoreografin hanteras av Sammo Hung.

Ip Man regisseras av Donnie Yens nya vapendragare, Wilson Yip, som ligger bakom senaste års succeér som SPL, Dragon Tiger Gate och Flash Point - samtliga med Donnie Yen. Donnie hyser stort förtroende till deras nya samarbete och anser att Ip Man är deras mest fullfjädrade arbete till datum.


Av: Peter Nilsson

SABU gör udda romanfilmatisering med Ryuhei Matsuda


Regissören Hiroyuki 'SABU' Tanaka (Unlucky Monkey, Dead Run) är tillbaka, och detta med Ryuhei Matsuda i huvudrollen i filmatiseringen av romanen Kanikousen från 1929.

Den ursprungliga romanen skildrar en proletär kamp för missgynnade arbetare ombord på ett konserveringsfartyg. Ett förnyat intresse för romanen blomstrade i år då 600.000 exemplar har sålts i och med en nylansering. Historien har tidigare omvandlats till film, detta i regi av Sou Yamamura år 1953. Yamamura gestaltade en av huvudfigurerna i det verket. Romanen har dessutom nyligen anpassats till manga.

SABU har uttryckt en viss motvilja att fokusera på social kritik och ämnar att rikta större uppmärksamhet åt att ge alstret en underhållande ton, den ska vara fylld med svart humor. Filmen verkar inte heller vara inställd på någon specifik tid utan det enda som tycks vara klart är valet att använda sig av ett modernt pop-inflytande i kostymer och design. Sängarna i fartyget kommer bland annat i hotellkapsel-stil. En del CGI är SABU också villig att använda.

Kanikousen börjar spelas in i slutet av denna månaden och premiären blir av någon gång under 2009.

Av: Peter Nilsson

Ny trailer till Dante Lams The Beast Stalker


Dante Lams tillsynes actionspäckade thriller The Beast Stalker har sin biopremiär i Hong Kong den 27:e November. På den officiella hemsidan som ni når här hittar ni bland annat en ny trailer.

I rollistan finner vi bland annat Nicholas Tse som ett flertal gånger redan har bevisat att han har vad som krävs för att övertyga actionfanatiker på vita duken. Kompetenta Nick Cheung medverkar han också, likaså skådespelerskorna Zhang Jing Chu och Sherman Chung.

Av: Peter Nilsson

Buttonman, blodig Kinesisk gängthriller


Det är dags för en Kinesisk gängthriller. Jen Hao Chiens The Button Man handlar om Wei, en yrkesmässig ”städare” åt den Kinesiska maffian som tar hand om de döda kroppar de lämnar efter sig och undanröjer alla spår. Vad han själv inte räknat med är att han själv snart står på deras dödslista.

The Button Man verkar bli en tämligen blodig historia, åtminstone om filmens två trailers talar sanning. Det kanske mest intressanta med projektet är att den hederlige Hongkongskådisen Francis Ng (Shamo) medverkar i vad som verkar vara huvudrollen.

Den officiella hemsidan plus två trailers hittar ni här

Av: Peter Nilsson

lördag 15 november 2008

Recension: The Road



The Road (Gil)

Skådespelare: Bae Chang-ho, Kang Ki-hwa, Kwon Beom-taek, Seol Won-jeong

År: 2004
Land: Sydkorea
Genre: Drama
Regi: Bae Chang-ho
Manus: Bae Chang-ho

Efter att ha avslutat sina studier 1977 så blev Bae Chang-ho regiassistent till Lee Jang-ho och regidebuterade 1982 med People of the slum (a.k.a People of Ko-bang Neighborhood) och regisserade även Iron Men samma år. Sitt stora genombrott fick Bae med Whale hunting från 1984 och Deep blue night året därpå. I båda filmerna hade Ahn Sung-ki huvudrollen och det var en skådespelare som regissören samarbetade med under hela 80-talet.

Under nittiotalet och framåt så har regissören inte haft några lika stora framgångar som under årtiondet innan då han tillhörde den unga och nyskapande generationen av filmare. Efter den misslyckade thrillern The Last witness så återvände Bae till det klassiska melodramat med The Road 2004 som är en av hans bästa filmer på många år.

The Road som utspelas under 70-talet handlar om en vandrande smed, Tae-suk, spelad av Bae själv som vandrar mellan marknad och marknad och försöker hanka sig fram på att vässa knivar och laga järnföremål. Under en bussresa träffar han Shin-young (Kang Ki-hwa) som är på väg till sin fars begravning i en liten bergsby. Genom tillbakablickar mot mitten av femtiotalet får vi reda på vad som hänt Tae-suk och hans bästa vän Duk-soo (Kwon Beom-taek) som senare blir hansovän.

Duk-soo är en spelare som dricker för mycket men Tae-suk går i borgen med sitt hus för ett lån till Duk-soo som förlorar allt inklusive huset till en gangster. Tae-suk försöker vädja till gangstern att få tillbaks sitt hus men det slutar med slagsmål och Tae-suk attackerar honom och hamnar i fängelse.

Efter fyra år är han en fri man och han återvänder till sin lilla hemby för att träffa sin fru och son men när han kliver in genom dörren till huset så ser han sin fru och Duk-soo ligga på golvet tillsammans och han beger sig genast därifrån utan att vänta på någon förklaring.

Det visar sig att Shin-young är Duk-soos dotter och trots avskyn mot hennes far så hjälper han henne eftersom hon lider av epilepsi och vad som verkar vara en mindre utvecklingsstörning. Hennes sätt är som ett litet barns, hon verkar inte kunna ta hand om sig själv och håller på att råka riktigt illa ut när en busschaufför blir alltför intresserad av henne. Dessutom har hon en röd kappa med ett stort gult smile-märke som förstärker det naiva och barnsliga hos henne.

Den buttre Tae-suk hjälper henne till byn och betalar till och med hennes fars begravning där ett par hemligheter avslöjas och ser sedan till att hon kommer med på bussen som tar henne tillbaks till Seoul.

En enkel historia om en handfull människor där filmens styrka ligger i miljöskildringarna och Bae har verkligen utnyttjat alla slags miljöer från storslagna berg och ändlösa vidder till små trånga torg. Dessutom skildras alla årstider i filmen på ett lika imponerande sätt.

Filmen är helt i stil med regissörens tidigaste verk från 80-talet, även om det sentimentala aldrig tar överhanden utan regissören låter karaktärerna ha hoppet kvar.

Av: Ulf Lönn

Recension: Space Monster Dogora


Space Monster Dogora (Uchu daikaijû Dogora)

Skådespelare: Yosuke Natsuki, Yôko Fujiyama, Hiroshi Koizumi, Nobuo Nakamura, Robert Dunham, Akiko Wakabayashi, Jun Tazaki, Susumu Fujita, Seizaburô Kawazu, Eisei Amamoto, Haruya Kato, Yoshifumi Tajima, Nadao Kirino, Akira Wakamatsu, Hironobu Wakamoto

År: 1964
Land: Japan
Genre: Sci-Fi, Kriminalare
Regi: Ishirô Honda
Manus: Jojiro Okami, Shinichi Sekizawa

Kolätande rymdmonster? Låter inte så upphetsande, men jag kan lova att det är det. Eiji Tsuburayas underbara tentakelförsedda kreationer lyfter upp broar och kastar tillbaka dem i sin jakt på på kol att suga upp. Samtidigt så springer ett gäng internationella juveltjuvar omkring och blir snuvade på konfekten av japanska polisen och en internationell agent.

Det är just den sista biten som är den svaga delen av filmen. Den är kompetent utförd och i en av rollerna som juveltjuv ser vi Akiko Wakabayashi som spelade den Serginska prinsessan i Ghidorah the threeheaded monster och även Aki i bondrullen You only live twice. (Ni förstår ju vilken roll av de två som är den viktigaste för mig...). Problemet med juveltjuvarna är att det är lite Åsa-nissevarning över det.. de framställs som "bumbling fools" vilket antagligen var helt korrekt i japansk film anno 1964, men själv tycker jag att de segar ner filmen lite. De fungerar dock utmärkt inom manusets struktur.

Det är väl bara jag som önskade mig mer monsteraction... hur som helst, en mycket bra monsterfilm med suveräna specialeffekter som håller nästan genom hela filmen förutom några få scener mot slutet som är svaga. Men scenen när Dogora gör processen kort med bron uppväger allt.

Filmen finns på en alldeles utmärkt R1 dvd på med mycket bra bild. Inte lika bra som Varan the unbelievable, men nästan.

Av: Joachim Andersson

Red Cliff part 2 har fått en trailer


John Woos episka jättesatsning Red Cliff slutade något abrupt och lämnade de flesta åskådare med en önskan att se mer. Den önskan faller in, troligtvis inom en ganska snar framtid. Trailern till Red Cliff - part 2 har precis anlänt och ser precis som föregångaren ut att bli ett pampigt äventyr med massiva krigsscener. John Woo har uppenbarligen inte sparat på krutet.


Av: Peter Nilsson

måndag 10 november 2008

Recension: Painted Skin


Painted Skin (Wa pei)

Skådespelare: Donnie Yen Chi Tan, Zhou Xun, Qi Yu Wu, Vicky Zhao Wei, Chen Kun, Betty Sun Li

År: 2008
Land: Kina, Hong Kong
Genre: Fantasy, Drama, Action
Regi: Gordon Chan Kar Shan
Manus: Pu Songling (novell)

Strange Stories from a Chinese Studio (Liaozhai Zhiyi) är en samling av nästan femhundra (mestadels övernaturliga) berättelser skrivna av författaren Pu Songling under Qing-dynastins tidiga skede. Hans litterära verk har inspirerat filmskapare som Tsui Hark (A Chinese Ghost Story), King Hu (Painted Skin) och Li Han Hsiang. Celebriteter som Jorge Luis och Franz Kafka har uttryckt sin beundran för Pu Songlings texter.

Baserad på en roman av Pu Songling har Hongkong-baserade regissören Gordon Chan (Fist of Legend, Beast Cops) gjort filmen Painted Skin, en historia som i huvudsak bygger på en övernaturlig premiss med betoning på romantiska aspekter snarare än ett skräckrelaterat ledmotiv. Mycket talar till filmens fördel. Gordon Chan må kanske inte tillhöra den djuptänkta hopen regissörer men har levererat högklassig förströelse i snart tre decennier och har dessutom en prima grundhistoria att spinna vidare på. Därtill är rollistan på papperet en synnerligen het kombination. Vad har då Gordon Chan åstadkommit med stoffet?

Xiao Wei (Zhou Xun) är en urgammal demon (fox spirit) som upprätthåller ett vackert, ungdomligt utseende genom att äta mänskliga hjärtan. Inledningsvis befinner hon sig som fånge hos ett rövarband men undsätts av generalen Wang Sheng (Chen Kun) och hans ädla trupper. Wang Sheng gör en godartad gest och låter Xiao Wei bo i hans hem men har inga avsikter på en intim relation då han är djupt förälskad i sin hustru Pei Rong (Zhao Wei). Olyckligtvis visar det sig att demoner kan hysa kärlek till levande ting och Pei Rong upptäcker snart att Xiao Wei är beredd att trampa på lik för att komma åt hennes älskade make.
.
Förtvivlad söker Pei Rong hjälp hos sin forna älskare, Pang Yong (Donnie Yen), en avdankad soldat fast i alkoholismens träsk men ändock redo att hjälpa henne. I sitt uppdrag blir Pang Yong understödd av den tilltufsade kvinnan Xia Bing (Betty Sun) som härstammar från ett led av tappra demonjägare.

Med sin förledande blick förfar Xiao Wei bedrägligt hushållet och stadens soldater. Samtidigt påträffas dräpta människor på alla håll och kanter. Samtliga saknar sina hjärtan. I en desperat kamp mot klockan måste de undertaliga hjältarna förgöra Xiao Wei, men mörka makter och personliga intriger står i deras väg.

Ni vet den där eländiga känslan som infinner sig när en film man olidligt väntat på i vad som tycks vara evigheter inte alls visar sig vara så bra man hoppats på? Den här upplevelsen visade sig bli en sådan, efter 15-20 minuters tveksam redigering, magra personintroduktioner och torftig dialog var besvikelsen bestämt i antågande. MEN! (jag är evinnerligt tacksam att kunna använda det ordet nu), strax därpå gör filmen en totalvändning, förbluffande men efterlängtat i rätt riktning.

Det är romantiken och intrigernas känslosvall som efter en tveksam start korrigerar det besvärliga intrycket. Painted Skin är nämligen en känslomässigt nyansrik historia som skildrar sex personer och ungefär lika många typer av kärlek. Gordon Chan visar sig vara oväntat driven i berättandet och framhäver samtliga individers emotiva bevekelsegrunder med felfrihet. Särskilt intagande är Pei Rongs hjärtslitande tillvaro när hon blir varse om Xiao Weis ondsinta natur och står oförmögen att hindra förloppet. Zhao Wei gör sin roll med virtuositet, aldrig har jag betraktat henne uträtta ett så passionerat arbete. Zhou Xun har framgång i sin ansats att återspegla egoistisk åtrå men insikten om det omöjliga att leva i normal samverkan med mannen hon älskar ger henne dessutom möjligheten att inkludera en slags mental ångest i uppförandet.

Resterande rollinnehavare är av godtagen men varierande klass. En viss tvetydighet hos Donnie Yens gestalt och formaliteter hos Chen Kun och Betty Sun skulle definitivt gynnas av lite finsliperi. Små brister, men likväl sådana som berör helheten. En sämre aspekt återfinns också i ackompanjemanget till somliga av filmens actionorienterade moment, tyvärr känns de direkt olämpliga och stämmer sällan överens med bildspråket. Men kompositörens Fujiwara Ikirus toner slår det verkligen gnistor om under återstående tidpunkter.

Painted Skin har sannerligen blivit en enorm publikframgång i hemlandet. Mottagandet i väst har dock skiftat mellan sågningar och tributer. Visserligen kan jag instämma i en del av kritiken, och kanske är jag lite snäll i mitt värderande, men Painted Skin visade sig trots svagare partier vara en tämligen gripande upplevelse med stora kvalitéer. Är du själv förtjust i klassiker som Bride With White Hair (1993) och A Chinese Ghost Story (1987) bör du absolut finna något av värde i Painted Skin.

Av: Peter Nilsson

Tatsuya Fujiwara i ny manga-filmatisering


Tatsuya Fujiwara har sedan sitt inträde i filmbranschen rönt stora framgångar och populariteten för den unge skådespelaren tycks ännu inte ha svalnat. Härnäst får vi nöjet att se Fujiwara i Kaiji, en filmatisering av Nobuyuki Fukomotos mangaserie Tobaku Mokushiroku Kaiji. Toya Sato tänker regissera och projketet blir hans första film, tidigare är han känd för diverse tv-draman.

Den ursprungliga serien har publicerats sedan 1996 och dess 39 volymer har sålts i över 11 miljoner exemplar. Den har dessutom tilldelats priser och förvandlats till animeserie.

I Kaiji har det officiellt meddelats att Teruyuki Kagawa och Yuki Amami har anslutit sig till skådespelarensemblen. Budgeten sägs vara flera hundra miljoner yen och möjligheter till att det blir en filmserie av det hela finns där. Under 2009 kommer åtminstone den första av filmerna ha premiär.

Av: Peter Nilsson

The Forbidden Door har fått en trailer!


För några veckor sedan berättade vi om Joko Anwars (Joni's Promise) kommande film The Forbidden Door och publicerade några lovande bilder. Nu har Twitch fått tillgång till dess första trailer och likt bilderna bådar den väldigt gott. Både rå och vacker väcker den stora förväntningar och folk som tidigare har tagit del av Anwars verk vet att han är en regissör att räkna med.

The Forbidden Door handlar om en framgångsrik skulptör som upptäcker en hemlig organisation vars medlemmar kan följa det dagliga livet hos stadens mest dysfunktionella familjer via dolda kameror. Av misstag hittar han en kanal där en ung pojke misshandlas svårt av ett galet par och hemskheterna gör att han genast vill rädda pojken. Men hans sökande leder honom till en hemlig dörr i sitt eget hus...

Klicka här för att titta på trailern och ett gäng fantastiskt snygga posters.

Av: Peter Nilsson

Ong Bak 2, posters

I väntan på att Ong Bak 2 har premiär publicerar vi 3 läckra posters vilket förhoppningsvis får er att längta lite till. Håll tummarna att Tony Jaa ror hem det här projektet.


Av: Peter Nilsson

torsdag 6 november 2008

Recension: Devil Fetus


Devil Fetus (Mo tai)

Skådespelare: Shirley Lui Sau Ling, Ngaai Dik, Lo Pooi Pooi, Ho Pak Kwong, Lau Dan, Ou-Yang Sha Fei, Loy Sau Fan, Leung San, Gam Wing Cheung, Man Gwok Wa, Chui Mang Gwong, Yu Sai Gaang

År: 1983
Land: Hong Kong
Genre: Skräck, Fantasy
Regi: Lau Hung Chuen
Manus:

Ja, jag ska faktiskt säga att det var titeln, Devil Fetus, som fick mig att köpa filmen. Det var något som kändes väldigt lovande i sin snygga smaklöshet: både djävlar och fetusar i samma film liksom ;) Min erfarenhet av CATIII-filmer från Hong Kong är inte speciellt stor, så detta visade sig vara en perfekt introduktion!

Familjen Cheng är rika och lyckliga. Svärdottern har dock köpt sig en sällsynt Jade-vas (fast den påminner mer om en fallos) på den årliga Spökfestivalen. Hon tar hem den och bisarrt nog så uppenbarar sig en bisarr demon med slemmig mörkgrön hud och och stort vitt hår och våldtar henne! Hennes man kommer precis in, tror att hon är otrogen men får genast en förtrollning över sig så att hans hud bubblar upp och avslöjar en massa maggots. Han kastar sig ut genom fönstret och dör.

En vecka senare så dör även svärdottern, troligen på grund (tror de i alla fall) av självmord. Man håller en likvaka för båda, och buddistprästen upptäcker att liket av svärdottern är gravid och att en liten demonbäbis pressar sig ut genom magen! Han slänger några trollformler på kistan och förseglar demonen för evigt... NOT!

12 år senare så har de unga pojkarna i familjen vuxit upp och den ene av dom förälskar sig nåns guddotter (släktförhållanderna i den här familjen är förvirrande, så jag lovar inte att det är rätt) och när han ska visa bönerummet så lyckas hon dra bort förseglingen på svärdotterns aska - som släpper ut demonen igen!

Först attackerar den hunden och får den att agera väldigt perverst, förutom attacker på oskyldiga människor så vill den också slicka kvinnor mellan benen. Den yngre sonen, tonåringen, blir ledsen när man till slut dödar hunden och det blir så illa att demonen hoppar över till honom...och helvetet bryter loss! Som en zombie med extrema övernaturliga krafter börjar han beta sig igenom familjen, varav flera dör på blodiga och brutala sätt. Under en period får han även transvestit-tendenser och onanerar med smink och peruk åt badräktsbilderna i sitt rum!
Men han storebror och de släktingar som hittills har överlevt måste slå tillbaka och förpassa demonen tillbaka till helvetet!

Det här är en fantastisk liten trashfest! Det är en sällsam blandning av svart magi, Amityville 2, åttiotalsskräck och gore. Samt gott om sexuella anspelningar åt nästan alla håll. Förutom transvetit-onani, hundätning, antydningar till nekrofili, huvudkrossningar, otroligt märkliga visuella effekter, våldtäktsbenägna gummimonster så bjuds det också allt för lättklädda baddräktsscener (faktiskt mer män på den fronten än kvinnor), hundattacker och riktigt sunkigt disco-dansande.

Historien är vansinnigt tunn och är mer en ursäkt för coola set pieces där folk dör eller blir skrämda av övernaturligheter. Goret är ojämnt, men blodigt och höjdpunkten är absolut huvudkrossningen (som finns i en barnvänligare version i nyinspelningen av 13 Ghosts). En annan favoritscen är då mamman i huset råkar ut för riktigt våldsamma poltergeist-fenomen i sitt sovrum, samt givetvis den schysta finalen där tonårspojken svävar omkring, ser ond ut och försöker döda sin bror - som i sin tur har lyckats få tag i ett svärd, allt för att förhindra demonen att våldta sin flickvän.

Ja, jag gillade den. Har inget försvar direkt.

Av: Fred Andersson

Samurai Zombie - Tak Sakaguchi åter bakom kameran


Skådespelaren Tak Sakaguchis karriär tog ett jättekliv efter sin medverkan i Versus (en film alla troligtvis har sett vid det här stadiet) och bortsett från skådespelandet har han nu hittat en annan filmrelaterad hobby, nämligen att regissera. Regidebuten kom med uppmärksammade Be a Man! Samurai School vilket verkar ha gett honom blodad tand för yrket. Sakaguchi är på väg med ännu ett verk där han huserar bakom kameran, med den fullständigt (O)originella titeln Samurai Zombie verkar det som om vi har massor med underhållning att vänta oss.

Filmens handling är på intet sätt djupsinnig men det å sin sida är ju en positiv aspekt i det här avseendet. En familj på resande fot stöter på och hotas av en man med pistol på en avlägsen bergsstig. Helt plötsligt, när familjen tror att det är klippt, dyker ett par upp från ingenstans och mördar pistolmannen för att strax därpå försvinna igen. Kort därefter möter familjen en galen gammal gumma som varnar dem för deras nära förestående död. Den nu förskräckta familjen är på väg mot en uppgörelse med samurajzombies som har rest sig från sina gravar.

Jag sa ju att det bådade gott, eller hur?

Av: Peter Nilsson

Jeffrey Lau gör Kinesisk Transformers!


Hur lustigt det än låter är det alltså sant! Hongkong-baserade regissören Jeffrey Lau (kanske mest omtyckt för A Chinese Odyssey filmerna med Stephen Chow) tänker realisera sina långvariga drömmar om att filmatisera Transformers. Ett titelbyte är dock att vänta, enligt källor ska Jeffreys projekt gå under namnet Robot.

Hittills är avslöjanden om detta lockande(?) koncept ytterst sparsamma. Zhou Shunguo, en investerare från Le TV.com har dock berättat att tanken är att skapa en originell design för de Kinesiska robotarna, riktat till personer vana vid Hollywoods stereotypiska karaktärer som Spindelmannen och Stålmannen. Den Kinesiske roboton kommer i jämförelse kännas betydligt mänskligare och närmare människor - som den vore en inkarnation av orientalisk visdom och styrka.

Uppenbarligen sätter filmandet redan igång den 19:e November i Kinas fastland vilket förhoppningsvis innebär att mer smaskiga nyheter snart når oss.

Av: Peter Nilsson

måndag 3 november 2008

Maggie Cheung gör comeback i Tarantinos Inglorious Basterds!


Äntligen! Veckans i särklass trevligaste nyhet måste faktiskt vara just denna. Man kan säga vad man vill om Quentin Tarantino och hans skapelser, men faktum kvarstår att han är förbannat skicklig på att sammanfoga inytressanta filmpersonligheter, många som aldrig skulle spela tillsammans om det inte vore för just Tarantino.

Nästa år påbörjas inspelningen av Inglorious Basterds (ja den heter faktiskt så), en slags hyllning till Enzo G. Castellaris actionladdade krigsfilm från 1979 där Tarantino, bortsett från originalregissören själv, har lockat personer som Brad Pitt, Eli Roth och Mike Myers till diverse roller. Nu är det också klart att Samuel L. Jackson hoppar på projektet, men vad som verkligen bör glädja folk är att underbara aktrisen Maggie Cheung gör comeback efter 5 års frånvaro från skådespelandet, och detta som fransyskan Madame Mimieux.

The Inglorious Basterds berättar historien om en judisk flicka vars familj tillintetgörs av nazister. Hon flyr till Paris och blir omhändertagen av en vänlig kvinna (Maggie Cheung) som äger en biograf. Hon ges möjlighet till hämnd då en tysk krigshjälte övertalar sina överordnade att ha visning av tredje rikets senaste propagandafilm på biografen... men kommer hon ta chansen?

Samtidigt, medvetna om filmens premiärvisning, arbetar en grupp judisk-amerikanska soldater djupt bakom fiendens linjer och planerar ett sabotage mot den tyska krigsmaskinen.

Tuff dialog och hårdbarkad action vågar väl nästan utlovas, och är inte den varan av intresse är väl ändå Maggie Cheung skäl nog att ta del av Tarantinos kommande alster?

Av: Peter Nilsson

Taiwanesiska gangstrar i Ballistic


Den 27:e November öppnar filmen Ballistic i Hong Kong. Det är uppenbarligen den första i sitt slag som behandlar organiserad brottslighet i Taiwan och är inspelad på plats i brottssyndikatens områden. Någon synopsis har ännu inte nått mig men regin tacklas av intressante Lawrence Ah Mon (City Without Baseball, Besieged City) och hårt arbetande Simon Yam (Election 2, Exodus) innehar en av rollerna. Inspelningen ägde rum både i Taiwan och Hong Kong. Mer information dyker upp när den blir tillgänglig.

Av: Peter Nilsson

Hysteriskt på hemsökt skola


Mer Malaysiskt kommer i form av skräckfilmen Histeria som bådar gott tack vare en bloddrypande trailer med bevis på att ett gummimonster används. Som bekant är gummimonster alltid uppskattat och nyttjas bäst av asiatiska händer! Enligt en recension av Variety har Histera dock mer att erbjuda än enbart gore och det kan säkerligen vara positvt det också.

Histera är filmskaparen James Lees första kommersiella skräckfilm i vilken vi får följa sex kvinnliga studenter som börjar på en (enligt sägnen) hemsökt skola och skämtsamt börjar de spela hysteriska. Oturligt nog spelar tjejerna så övertygande att skolan kallar in en häxdoktor som ska bota dem och snart börjar de drabbas av "riktiga" mystiska företeelser följda av en rad bisarra mord. Frågan är om det är övernaturliga krafter som ligger bakom dåden eller om morden har begåtts av någon av flickorna?

Handlingen låter inte nämnvärt originell, men å andra sidan lovar aldrig originalitet en bra film heller. Histeria verkar lovande nog för att skräckfilmsfans ska ta sig en titt på den. Titta på trailern här nedan och avgör själva om det är nåt för er.


Av: Peter Nilsson

Ny trailer till Malaysiskt kampsportsraffel i Kinta


Det har återigen dykt upp en trailer till olycksdrabbade kampsportsfilmen Kinta (den första i sitt slag från Malaysia) som ursprunligen skulle ha haft sin premiär 2007. Men onekligen verkar det som Kinta äntligen är slutförd då ett ny releasedatum är bestämt i och med lanseringen av den nya trailern. Den 4:e December är det dags för premiär i hemlandet.

För att ladda hem trailern, klicka här

Av: Peter Nilsson