Shin Sang-ok
Född: 1926
Död: 2006
Födelseplats: Cheong-jin, Korea
Yrke: Regissör, producent, manusförfattare
Status: Ej aktiv
Shin Sang-ok var en av dom riktigt stora regissörerna under vad som senare kallats för den koreanska filmens första guldålder, nämligen 50-och 60-talet då regissörer som bland annat Kim Ki-young, Im Kwon-taek och Yu Hyun-mok debuterade och skapade sina första mästerverk.
Som ung hade Shin studerat konst i Tokyo och där blivit fascinerad av filmkonsten och eftersom det då var förbjudet med film från USA och England så blev det istället mycket fransk och tysk film som visades på dom japanska biograferna tillsammans med de egna inhemska produktionerna.
Han debuterade som Art director i filmen Hurrah for Freedom (1946) i regi av Choi In-kyu vilken var den första filmen som skapades efter att Korea befriats från den japanska ockupationen. Shin debuterade som regissör 1952 med The Evil Night och gifte sig året därpå med populära aktrisen Choi Eun-hee som naturligt nog fick dom ledande kvinnliga rollerna i flertalet av hans filmer.
Året därpå kom dokumentären Korea som tog över ett år att filma och redigera. Efter att ha startat egna produktionsbolaget Shin Production 1955 så regisserade han ofta uppemot tre till fyra filmer om året (och producerade det mångdubbla) och flertalet blev stora kassasuccér men det stora konstnärliga genombrottet kom 1958 med A Flower in Hell som handlar om en prostituerad kvinna, Sonya, som spelas av Choi Eun-hee. Filmens stil påminner mycket om film noir både tekniskt och i själva berättarstrukturen.
Att våga experimentera med bland annat berättarstrukturen var något som Shin fortsatte med under hela sin karriär, ett exempel är filmen A romantic Papa (1960) där alla karaktärer presenterar sig själva i filmens inledning. En klassisk film från samma period är Mother and a guest från 1961 om en ensamstående mor och en lärare som blir hennes inneboende och deras förälskelse där dottern är filmens berättare.
Året 1961 så regisserade han även Seong Chun-hyang, ett historiskt drama som filmatiserats otaliga gånger, som blev landets första färgfilm och ännu en triumf för regissören. Under 60-talet skapade Shin också filmstudion An-yang Film Studio där regissören fortsatte att producera filmer framgångsrikt fram till början av 70-talet då censuren blev hårdare och det konstnärliga klimatet i landet stryptes av militärdikaturen. Det blev svårare att få ut filmerna på biograferna och produktiviteten och i viss mån även kvalitén som funnits hos Shin och hans medarbetare under 60-talet sjönk i mitten av 70-talet.
Shin arbetade i alla genrer, krigsfilmer (Red muffler 1964), historiska dramer (Prince Yeonsan 1961, Women of Yi-dynasty 1969), melodrama (A romantic papa 1960, Deaf Samryongi 1964) och även skräck (Thousend year old fox 1969). Regissören vann en rad priser vid inhemska galor och under nästan hela 60-talet var namnet Shin synonymt med sydkoreansk film.
Under 1978 så skildes paret och under en resa till Hong Kong så försvann Choi Eun-hee och när Shin reste dit för att leta efter henne så försvann även han. Som det skulle visa sig senare så hade paret blivit kidnappade och förda till Nordkorea där dom hölls åtskilda under ett par år innan dom återförenades. Dom hade förts till landet på order av Kim Jung-il som ville att Shin skulle skapa nya filmer med Choi i huvudrollen och få den nordkoreanska filmindustrin att leva upp.
Den mest kända filmen från deras år i Nordkorea är monsterfilmen Pulgasari men den är inte särskilt representativ för vad paret skapade utan snarare är det arbetarskildringar och melodramer som Salt, Runaway och musikalen Love,love my love som paret vann priser med på festivaler i Kina och dåvarande Sovjetunionen som dominerar produktionen. Shin anser att Runaway är kanske det bästa han regisserat och han ville själv att den skulle släppas i väst men så har inte blivit.
Under 1986 lyckades paret fly från landet och man valde att bosätta sig i USA eftersom man inte var säker på att myndigheterna i Sydkorea verkligen skulle tro på kidnappningshistorien. I USA grundade han Shin Productions och arbetade som producent för bland annat Three Ninjas-serien.
Efter 1994 återvände paret till Sydkorea och Shin regisserade Vanished och blev jurymedlem för en rad olika filmfestivaler världen över. Vid sin död 2006 lämnade Shin efter sig mer än 70 filmer som regissör och över 200 filmer som producent.
Av: Ulf Lönn
Inlägg
