onsdag 27 augusti 2008

Recension: The Contact


The Contact (Cheob-sok)

Skådespelare: Jeon Do-yeon, Han Suk-kyu, Chu Sang-mi, Kim Tae-woo, Park Yong-soo, Lee Beom-su

År: 1997
Land: Sydkorea
Genre: Drama, romantik
Regi: Chang Yoon-hyon
Manus: Chang Yoon-hyon, Cho Myung-joo

Chang Yoon-hyon gjorde regidebut med The Contact 1997 och filmen blev en stor framgång på biograferna. En av det årets största inhemska succér. Han fortsatte sedan med seriemördarfilmen Tell me something 1999 som följdes av polisfilmen Some 2004. Regissörens senaste film är Hwang Jin-i (2007) som handlar om en historisk kisaeng.

The Contact är ett romantiskt drama som handlar om radioproducentenDong-hyun (Han Suk-kyu) som har svårt att glömma bort sin före detta flickvän och telefonförsäljerskan Soo-hyun (Jeon Do-yeon) som är förälskad i sin vänninas pojkvän. En dag får Dong-hyun en Lp med The Velvet Underground (det mesta av musikeni filmen är 60-tals pop) skickad till radiostationen av sin före detta och han spelar en av låtarna, Pale Blue Eyes, under en nattsändning.

Soo-hyun som är ute på en nattlig runda i sin bil blir vittne till en allvarlig bilolycka samtidigt som hon lyssnar på programmet och fastnar för låten och önskar få höra låten en gång till. Dong-hyun tror då att hon har en koppling till sin gamla flickvän och Soo-hyun låtsas vara bekant till henne och paret börjar chatta med varandra på nätet.

Sanningen kryper fram men paret fortsätter att chatta om kärleksproblem som båda har, Soo-hyun med vänninans pojkvän och Dong-hyun har problem med en kvinna på kontoret. Dom bestämmer sig för att träffas men Dong-hyun får förhinder och han blir dessutom av med jobbet och börjar fundera på att emigrera. Soo-hyun däremot har inte glömt bort honom utan fortsätter försöka komma i kontakt med honom vilket blir svårare eftersom han inte längre chattar och numret till jobbet inte längre gäller.

Just ovissheten i historien påminner en del om senare filmer som Christmas in August, Il Mare och Failan. Gillar man dom filmerna så kommer man säkert att uppskatta The Contact. Historien är förvånansvärt fri från klyschor för att vara ett romantiskt drama och känns ganska fräsch och intresset för personerna bibehålls filmen igenom vilket givetvis beror på duktiga skådisar i dom ledande rollerna. Filmens vackra foto och färger är också något som är värt att uppmärksamma, det finns ett drag med färgerna blått, orange och grönt filmen igenom. Fotografen Kim Sung-bok har senare bland annat jobbat på filmer som Tell me Something och Shiri där han använt ett liknande färgschema.

Av: Ulf Lönn (2007-11-08)

Inga kommentarer: