Recension: Warm Spring

Warm Spring (Nuan Chun)

Skådespelare: Hao Yang, Tian Chengren, Zhang Yan

År: 2003

Land: Kina

Genre: Drama

Regi: Tana Wulan

Manus: Tana Wulan

Någonstans i Kinas ensliga landsbygd hittas en medvetslös ung flicka. Utmärglad och blåslagen är hon i behov av vård. I den närbelägna byn är det bara en äldre man som visar omtanke nog att hjälpa henne. Flickan blir vid sitt uppvaknade snabbt fäst vid mannen, som till allas förvåning bestämmer sig för att behålla henne. Inte minst väcker det ilskna känslor hos mannens son och dennes fru vilka vägrar att acceptera flickan som en medlem i familjen.

Warm Spring är ett prisbelönat Kinesiskt drama som av någon anledning tycks vara helt okänd här i väst. Mitt exemplar av filmen fick jag tag på i Beijing och trots att utgåvan är engelsktextad verkar den inte finnas till försäljning utanför Kinas gränser. Inte för tillfället i alla fall.

I stora drag präglas Warm Spring av vardagsdramatik i maklig takt där det ofta är sparfattigt med dialog och stora händelser får lämna plats åt mer alldagliga ting. Filmens karaktärer är samtliga fattiga lantbrukare och deras värld sträcker sig inte mycket längre än till åkerfältens ytterkanter. Små saker, som en extra utsökt måltid, nya kläder eller skor är betydelsefulla för dessa människor, sådant som vi ser som en självklarhet. Det är inte vidare svårt att begripa den centrala intrigen. Den unga flickan ses som en inkräktare i en värld där man inte har råd att vara frikostig och det ligger en viss skepticism i betraktandet av främlingar. Den gamle mannens beslut att fostra flickan anses mest som dumdristigt när det i själva verket är en hedervärd uppoffring.

Samspelet mellan farbrorn och flickan är emellanåt oklanderligt och de förmår att väcka empatiska känslor. Skådespeleriet är överlag smakfullt men tyvärr har filmen preparerats med en överdos sentimentalitet. Till en början fullt förstålig då omständigheterna ursäktar deras gråtmildhet. Men ju längre filmen fortgår, med tårdrypande sekvenser ständigt passerande, brister tålamodet. Det gråts av glädje, och det gråts av sorg, nästan varje scen är upptakten till ett nytt utbrott av tårar och det blir snabbt lite enfaldigt. Bistånd kommer dock i form av enastående bildkompositioner där landskapets utbredda skönhet har nyttjats till max. De färgstarka miljöerna blir med ens behagligare att skåda i samverkan med Zha Gans ypperliga musik. Många av filmens birollsinnehavare ger också en nödvändig handräckning. Den något humoristiskt betonade grannsämjan känns oumbärlig.

Ett relativt tilltalande men inte särskilt välbalanserat drama är vad Tana Wulan har lyckats åstadkomma med Warm Spring, en film som påbörjas fullt dugligt men som förlorar sin styrka på grund av regissörens felaktiga val att överdramatisera fler ögonblick än vad någon är förmögen att smälta. Betyget blir dock godkänt, vilket beror på att filmens positiva aspekter i slutändan väger tyngre än de negativa.

Av: Peter Nilsson (2008-01-24)