lördag 30 augusti 2008

Recension: 13 Beloved


13 Beloved (13 game sayawng)

Skådespelare: Krissada Sukosol Clapp, Sarunyoo Wongkrachang, Achita Wuthinounsurasit, Nattapong Arunnate, Alexander Rendel, Penpak Sirikul

År: 2006
Land: Thailand
Genre: Thriller
Regi: Ma-Deaw Chukiatsakwirakul
Manus: Ma-Deaw Chukiatsakwirakul, Eakasit Thairatana

13 Beloved är en psykologisk thriller som handlar om Phuchit, en relativt misslyckad försäljare av musikinstrument på ett stort företag. Han har dåligt med pengar och det lilla han får över går åt att i princip försörja sin ännu fattigare mor. När Phuchit en dag får sparken p.g.a. dåliga försäljningssiffror så är han genast på väg att ge upp. Men han hinner knappt lämna företagets byggnad innan hans mobil ringer. En mystisk röst erbjuder honom att vinna 100 miljoner baht i en hemlig tävling. Allt han behöver göra är att anta och klara 13 utmaningar. Phuchit förstår givetvis ingenting och är övertygad om att allt är ett simpelt skämt är ytterst nära att lägga på luren. Personen i andra änden, som vägrar uppge vem han är, ger sig dock inte utan är envis och försöker övertala Phuchit. Han går i alla fall med på första utmaningen, som är att döda en fluga. Simpelt kan tyckas. Men när han sedan inser att det kanske inte är ett skämt utan att han kanske kan vinna 100 miljoner baht så blir han fast besluten att fortsätta mot vidare utmaningar. Och de handlar inte om att döda flugor direkt. En intensiv och spännande katt-och råttalek börjar och Phuchit måste töja på såväl sina egna moraliska värderingar som lagen för att nå sitt mål. Och under spelets gång blir han dessutom gång på gång påmind om sin jobbiga barndom. Någon verkar veta mer om honom är vad som borde vara möjligt. Men som säger: är man med i leken får man leken tåla.

Jag är väl inte jättebevandrad i den thailändska filmdjungeln än, men det mesta jag har sett har varit bra, med några få undantag. 13 Beloved hade jag läst väldigt mycket gott om och den får väl nästan kallas för en jättehype. Och det är absolut en sevärd film. Men något enormt mästerverk är det inte. En del av utmaningar känns helt omotiverade och inte speciellt logiska, de blir mest en uppvisning i äckligheter, medans en del andra grejer är hur bra som helst. Filmen känns bitvis riktigt intressant och det är ett smart koncept. Men som sagt, manuset har sina brister och om det gjorts lite annorlunda kunde detta ha blivit extremt lyckat. Plus ändå för att vi som tittare bjuds på en del sköna vändningar och överraskningar. Det är alltid uppskattat.

I huvudrollen som Phuchit syns den för mig nya bekantskapen Krissada Sukosol och han imponerar väldigt mycket. Han ger filmen en härlig nerv och man känner hans dilemma och olycka hela speltiden igenom. Han har egentligen den enda stora rollen så det finns inte så mycket plats för andra att glänsa. Men överlag är det stabila rolltolkningar, ingen gör bort sig.

Av: Christian Rasmusson

Inga kommentarer: