Recension: Men Behind the Sun 2: Laboratory of the Devil

Men Behind the Sun 2: Laboratory of the Devil (Hei tai yang 731 xu ji zhi sha ren gong chang)

Skådespelare: Chui Ming Hong, Leung Yuen Jing, Wan Man Ying

År: 1992

Land: Hong Kong

Genre: Skräck, drama, krig

Regi: Godfrey Ho Chi Keung

Manus:

Tun Fei Mou lyckades med Men Behind the Sun sammanställa en suggestiv verklighetsskildring av en händelse så oerhört fruktansvärd och grym att det nästan är ofattbart. Den ägde rum under slutskedet av andra världskriget då Japanerna desperat sökte lösningar som kunde hejda den nalkande förlusten. Camp 731 grundades, en forskningsstation belägen i Manchuriet där man försökte inhämta kunskap om bakteriologisk krigsföring. Till sin hjälp hade man mänskliga försöksobjekt, fångar från bland annat Kina, Korea och Ryssland. Otaliga mängder med människor fick sätta livet till genom skoningslösa tortyrmetoder.

Mou gav oss en informativ inblick i Camp 731, en verklighetsförankrad berättelse utan någon poetisk fläkt. Filmen berörde och skapade engagemang för denna tidsperiod. Lika bildande eller intresseväckande är inte Godfrey Ho's uppföljare. Ja namnet talar för sig själv, Godfrey Ho är Asiens okrönta b-films kung och har regisserat makalösa mängder med produktioner som inte lämpar sig för annat än som utfyllare i papperskorgen. Det har väl förvisso hänt någon enstaka gång att han har presterat nåt av betydenhet. Men det är ytterst sällan. Konceptet är här av precis samma slag som föregångaren, men allvarligheten är som bortblåst. Vad som levereras är omotiverade gorescener på löpande band. Våldet känns helt obefogat, Tun Fei Mou hade åtminstone något att förmedla när han visade de grafiskt vämjeliga scenerna som Men Behind the Sun innehöll. Men Godfrey gör endast förargliga upprepningar.

Att se ett välkänt namn som Paul Chu Kong i en berättelse som denna kändes förbryllande. Ni kanske känner igen honom från John Woo's The Killer och Once A Thief samt som Jet Li's far i Fong Sai Yuk. Bekanta ansikten är något som jag personligen avskyr i denna typ av film. Eller rättare sagt, det beror på vilken form av filmkändis det är som medverkar. De är inte sällan förödande för realismen, och Paul Chu blir automatiskt ett utmärkt exempel på detta. Men hans medverkan är i slutändan ändå inget som sänker betyget ytterligare, filmen är riktigt svag som den är.

Merparten av Godfreys skapelse består enbart av oändliga upprepningar av föregångaren. Under dess speltid har han hunnit reprisera det mesta utan en smula av nyskapande idéer. Det må i så fall vara den malplacerade kärlekshistorien som känns så illa använd att man känner skam över Godfreys inkompetens. Att inkludera sådant i en dokumenterande film av detta slag förlöjligar bara helheten. Han drar en orättmätig fördel av uppståndelsen som ettan skapade och gör med sin egna version allt för att profitera på ett säljande koncept. Men Behind the Sun 2 är inget som vi inte skulle klara oss utan, att uthärda denna smörja är definitivt inget jag rekommenderar utan vill ni se något liknande, av en man som faktiskt vill upplysa om en förfärlig tragedi, så ta då istället och se Tun Fei Mou's originalversion.

Av: Peter Nilsson