Recension: Barking Dogs Never Bite

Barking Dogs Never Bite (Flandersui gae)

Skådespelare: Bae Doo-na, Lee Sung-jae, Kim Jin-gu, Go Su-hee, Kim Roe-ha

År: 2000

Land: Sydkorea

Genre: Komedi

Regi: Bong Joon-ho

Manus: Bong Joon-ho, Song Ji-ho

Året 2006 har verkligen tillhört Bong Jung-ho och The Host. Filmen har slagit alla upptänkliga kassarekord i hemlandet och manuset har sålts till USA så det kommer säkert en remake snart och till råga på allt så det redan börjats tala om en uppföljare till originalet.

Regissörens debutfilm kom år 2000, Barking dogs never bite, vilket är en mycket annorlunda svart komedi och tillika social satir som spretar åt olika håll. Man kan jämföra den med filmer som Attack the gas station och The quiet family.

En universitetslärare som vill bli professor, Yoon-ju, (Lee Sung-jae) med en höggravid hustru störs av en skällande hund som finns någonstans i höghuset. Han fångar hunden och stänger in den i ett skåp i husets källare bara för att senare upptäcka att han har tagit fel hund. Han bestämmer sig för att släppa ut hunden men husets vaktmästare har redan hunnit göra hundsoppa och med en vän låter han sig väl smaka samtidigt som han berättar en skräckhistoria om en viss Boiler-Kim.

Bae Doo-na spelar en hjälpsam kontorist i huset, Hyun-nam, som engagerar sig när en liten flicka vill sätta upp efterlysningsaffischer eftersom hennes hund har försvunnit. Hyun-nam drömmer om att bli hjälte och hamna på nyheterna och får chansen när hon ser en man släppa ner en hund från taket. Hon tar upp jakten och är honom i hälarna men blir knockad av en dörr som öppnas. Mannen är Yoon-ju som har lyckats göra sig av med den störande hunden och han tror att alla hundproblem är lösta nu.

Yoon-jus fru skaffar själv en hund och han blir tvungen att ta hand om den trots att han hatar hundar och bara funderar över hur han ska lyckas skaffa fram pengarna som han måste muta prefekten med för att bli professor. Men fruns hund blir ironiskt nog stulen under en promenad och han blir tvungen att ta hjälp av Hyun-nam för att hitta den igen.

Filmens visuella del är mycket bra gjord, speciellt scenen där Bae Doo-na räddar hunden och i sin fantasi är påhejad av mängder med människor som alla är likadant klädda som hon. En rolig och annorlunda film som kanske inte ska ses av hundälskare.

Av: Ulf Lönn (Inlagd: 2007-06-20)