söndag 17 augusti 2008

Recension: Fashion 70's (Tv-serie)


Fashion 70's (Pae-syeon 70's)

Skådespelare: Lee Yo-won, Joo Jin-mo, Kim Min-jung, Cheon Jung-Myung, Lee Hye-Young, Song Ok-Sook, Hyun Young, Byun Joo-Yeon, Jung Min-Ah, Eun Won-Jae, Kim Young-Chan, Choi Il-Hwa, Jeon In-Taek

År: 2005
Land: Sydkorea
Genre: Drama
Regi: Lee Jae-kyu
Manus:

Fashion 70s är en episk serie i 28 timslånga avsnitt som tar sin början i en liten by ute på landsbygden i början av femtiotalet med koreakriget som kuliss och kulminerar sedan under 70-talet där huvudpersonerna på olika vis blir involverade i modeindustrin.

Huvudpersonerna är fyra barn från olika miljöer och med helt olika förutsättningar som Han Kang-hee vars mamma lever på svartabörshandel och att stjäla från soldaterna och hon tvingar dottern att hjälpa henne. Kim Dong-young är generalens son och han lever på militärförläggningen där Kang-hees mamma plockar på sig saker. En av flickorna som Kang-hee umgås med är Ko Joon-hee vars föräldrar är framgångsrika företagare och dom gillar inte att dottern umgås med Kang-hee. Den fjärde huvudpersonen är Chang Bin, son till en berömd designer, Chang Bong-shil, som är på väg till Seoul med modeller för en modevisning men blir fast i byn på grund av ett förlorat inresetillstånd.

Dom fyra barnen och deras föräldrar fastnar på militärförläggningen när byn riskerar att bli attackerad av nordkoreaner och kineser som rycker framåt och dom amerikanska soldaterna vill ge sig av utan att befolkningen meddelas. General Kim anordnar då en modevisning och bjuder in alla bybor och på så vis kan dom amerikanska soldaterna ge sig av utan att det syns. Sedan attackeras byn och det blir kaos men en stor del av byborna lyckas ta sig ut innan och ger sig av mot Seoul.

Joon-hee och hennes föräldrar splittras och detsamma gäller Kang-hee och hennes mamma och generalen skickar iväg sin son i en helikopter. Kang-hee och Joon-hee hamnar i Seoul och träffas på en tågstation där båda letar efter sina föräldrar och tillsammans så börjar dom stjäla militärkläder för att sedan färga och sälja plaggen till stadens invånare.

Både Kang-hees mamma och Joon-hees pappa har klarat sig och letar efter sina döttrar men blir av olika skäl indragna i andra saker och döttrarna blir tvungna att klara sig helt själva. Bin och hans mamma och hennes modeller reser till Busan och en kväll bestämmer sig Kang-hee och Joon-hee för att stjäla mer värdefulla saker än kläder, nämligen gevärskulor.

Det fungerar inte utan båda barnen blir beskjutna och skadade i sina axlar, Kang-hee tror att Joon-hee är död och lyckas krypa iväg. Ett par år senare så blir Kang-hee adopterad av Joon-hees pappa som tror att dottern är död och han kallar Kang-hee för dotterns namn och hon accepterar det. Hon vet att hennes egen mamma lever men eftersom mamman tror att hon får det bättre som Ko Joon-hee så bor dottern kvar i hans hus och börjar se sig som hans riktiga dotter.

Han är numera en rik man och väldigt överbeskyddande gentemot henne. Hon har fortsatt att umgås med Bin och Dong-young som båda vet att hon är Kang-hee men dom kallar henne för Joon-hee trots allt. Hon vill bli designer och börjar i Chang Bong-shils designskola. Joon-hee blir adopterad av Lee Yang-Ja (Kang-hees mamma) men har glömt allt som hänt tidigare på grund av traumat med skottet och sjukdomar efteråt. Hon heter numera Han Duh-mi och bor på en liten ö med sin mamma och får aldrig åka till något annat ställe trots att hon gärna vill till Seoul och jobba i en klädfabrik eftersom hon gillar att sy kläder. Mamman är rädd att någon ska känna igen henne som Joon-hee eller att dottern själv ska få tillbaks sina minnen.

Bin lever som smugglare och är ständigt jagad av polisen och Dong-yong jobbar åt presidenten och vill införa kärnkraft i Korea vilket leder till att CIA misstänker atomvapen.

Serien innehåller både spänning och drama och persongalleriet är ovanligt nyanserat vilket gör att dramatiken håller i sig under seriens gång. När det gäller anspelningen på sjuttiotalet så är det mer av att skapa en känsla än att slaviskt återskapa ett Seoul från 1971. Det som verkligen är sjuttiotal i serien är kläderna.

Grunden för serien är vänskapen och hur den förändras med åren och hur gamla vänner blir ovänner och konkurrenter inom till exempel modeindustrin och kärleken. Identitet är ett andra tema som genomsyrar serien, hur viktigt är namnet och hur mycket av identiteten ligger i själva namnet. Serien är snyggt gjord och det finns en följetongskänsla mellan avsnitten som gör det svårt att slita sig när man börjat titta.

Av: Ulf Lönn

Inga kommentarer: