Recension: King Kong vs. Godzilla

King Kong vs. Godzilla (Kingu Kongu tai Gojira)

Skådespelare: Tadao Takashima, Kenji Sahara, Yu Fujiki, Ichirô Arishima, Jun Tazaki, Akihiko Hirata, Mie Hama, Akiko Wakabayashi, Akemi Negishi, Senshô Matsumoto, Senkichi Omura, Sachio Sakai, Haruya Kato, Nadao Kirino, Kenzo Tabu

År: 1962

Land: Japan

Genre: Sci-Fi, action, äventyr, skräck

Regi: Ishirô Honda

Manus: Bruce Howard, Paul Mason (amerikansk version)

Detta är den mest drastiska förändringen i en filmserie jag någonsin sett. Efter den extremt seriösa Godzilla från ´53 och den hyfsat seriösa, och väldigt vackra Godzilla Raids Again från 1955 så blev Godzillas tredje framträdande det mest vansinniga i hans karriär. Han är inte samma storhet som i senare filmer och i den amerikanska versionen av den här filmen så kommer han nästan i skuggan av den store Kong.

Av någon anledning, troligen för att hämta lite sällsynta bär, så beger sig en japansk expedition iväg till en avlägsen ö där dom välkomnas av japanska infödingar med neger-smink och tyvärr inte benknotor i sina afrofrisyrer. Dom dyrkar den store Kong och det dröjer inte länge förrän man lyckas övermanna Kong och forslar iväg honom på en gigantisk flotte, på släp efter ett stort fartyg. Samtidigt så har Godzilla vaknat till liv och börjar och härja vilt. Han är arg och vill förstöra hus helt hämningslöst. Tyvärr sliter sig Kong och han börjar också röja upp i japanska städer.

Lösningen? Man lyckas övermanna Kong igen och dumpar honom bredvid Godzilla så får dom försöka slå ihjäl varandra.

Historien är verkligen en bagatell, men den är så charmig och har så mycket fart och fläkt att det är svårt att motstå den. Det var väl också här som känslan för många framtida Godzilla-filmer sattes: färgglatt, stora battles och massor av kul uppfinningar och listiga vetenskapsmän. Det renodlades i här i alla fall.

Slutfighten är garanterat en av de mest underhållande som filmats för en Kaiju-film. Kong kör mycket wrestlinggrepp och rallarsvingar, medan Godzilla kör några väldigt lista moves med sin svans och givetvis sin eld-andedräkt. Eftersom Kong är en apa så blir det lite mer komik och slapstick också, till exempel när han gör en tuff kullerbytta och landar och slår huvudet i ett berg.

Det är väl bara det att Godzilla är i bakgrunden som gör den här filmen ganska svag. Man vill se mera och trots att hans spöklika framtoning i första och andra filmen är borta, så borde filmskaparna insett att han hade nog med personlighet för att ge lite mer till en film som den här.

Vem vinner då? Det är inte så viktigt, och det ges inget klart svar heller – men givetvis hejade jag på Godzilla. Han är bra tuffare än en väldigt maläten ap-kostym

Av: Fred Andersson (2008-01-10)