Recension: Love is a Crazy Thing

Love is a Crazy Thing (Yeonae)

Skådespelare: Jang Hyeong-seong, Jang Yeong-Nam, Jeon Mi-seon, Kim Ji-suk, Oh Yun-hong

År: 2005

Land: Sydkorea

Genre: Romantik

Regi: Oh Seok-geun

Manus:

För en utomstående framstår det koreanska samhället som ett nät av komplicerade hierarkiska relationer. Rangordningen mellan människor märks inte minst i språket, där ålder, civilstånd, yrke, utbildning och kön avgör hur man tilltalar varandra. Detta informella klassystem, som ytterst är en kvarleva av en tid då konfucianismen var det dominerande tänkesättet på den koreanska halvön, gör sig påmind på alla nivåer i samhället. Det koreanska folket har av tradition förhållit sig på samma sätt till sina ledare som den anställde till sin arbetsgivare och som hustrun till sin make.

Au-Jin i Oh Seok-Geuns Love is a crazy thing får bittert erfara följderna av dessa maktförhållanden när hennes arbetslöse man skuldsatt sig och sin familj bortom alla avbetalningsplaners gränser. För en tvåbarnsmor utan högre utbildning är arbetsmarknaden ytterst begränsad. Vad som erbjuds är främst halvillegala jobb inom en dåligt kamouflerad sexindustri. När telefontjänstfirman som Au-Jin i hemlighet arbetat för försöker förskingra hennes lön träffar hon av en slump en företagssam kvinna med egen eskortfirma och nappar på hennes erbjudande om jobb. I en sällskapsdams arbetsuppgifter ingår att besöka barer och karaokerum, konsumera mängder av sprit och låta sig bli tafsad på av rika affärsmän som gärna vill gå ett steg längre. Lockad av friheten som pengarna trots allt skänker henne avslutas Au-Jins arbetsdagar allt oftare med besök på billiga motell.

Under en av dessa oändliga karaokekvällar träffar hon Min-Su, en ung försäljare som lyckas göra ett ganska gott intryck på henne och de börjar umgås även privat. Det visar sig dock att Min-Su inte är förmögen att uppfylla Au-Jins förhoppningar om kravlös kärlek. Även han är en del av den sociala struktur som tvingar till förtryck och underkastelse, en ofrihet som uttrycks rent fysiskt i ett par scener där kameran obarmhärtigt registrerar allt till tonerna av koreanska schlagers med tomma kärleksbudskap. När situationen ser som mest hopplös ut för Au-Jin är det kärleken till barnen som räddar henne, en av få relationer i filmen som inte tycks påverkas av Au-Jins stigma.

Filmens regissör Oh Seok-Geun lär vara en veteran inom branschen, men Love is a crazy thing, hans första film på tolv år, känns lika fräsch som en debutfilm. Manliga regissörer i medelåldern som tar sig an ”kvinnliga” ämnen har en viss tendens att åstadkomma både förutsägbar och fördomsfull dramatik, men Oh Seok-Geun undviker tack vare ett realistiskt framställningssätt effektivt traditionens fällor och berättar en historia helt befriad från sentimentalitet.

Som Au-Jin ser vi aktrisen Jeon Mi-Seon, känd som Song Kang-Hos käresta i Bong Joon-Hos Memories of murder, i sin första riktiga huvudroll. Jeon Mi-Seons återhållna stil som mer döljer än avslöjar Au-Jins personlighet, bidrar tillsammans med det vackra fotot till filmens elegans.

Av: Mattias Eklöf