Recension: Getting Any?

Getting Any? (Minnâ-yatteruka!)

Skådespelare: Minoru Iizuka, Moeko Ezawa, Hakuryu, Tokie Hidari, Sonomanma Higashi, Yojin Hino, Takeshi Kitano, Akiji Kobayashi, Yoneko Matsukane, Yuuji Minakata, Ryuushi Mizukami, Masumi Okada, Ren Osugi, Shintarô Takado, Gadarukanaru Taka, Sujitarou Tamabukuro, Susumu Terajima, Kanji Tsuda, Makoto Tsugawa, Yûrei Yanagi, Tetsuya Yuuki

År: 1995

Land: Japan

Genre: Komedi

Regi: Takeshi Kitano

Manus: Takeshi Kitano

Takeshi Kitano är ett namn som de flesta känner till nuförtiden. Hans gangsterrullar har fått en ganska bred publik världen över, och dagligen upptäcker nytt folk hans fantastiska verk. För bara några år sedan var Kitano ett namn som sällan nämndes, nu är han däremot en av de mest omdiskuterade filmskaparna. Något alla dock inte vet är att han länge har varit oerhört populär för sin humor i Japan. Jag har själv vetat om detta ett tag, men aldrig fått chansen att se honom från sin komiska sida. Min första inbjudan till detta var i och med "Kikujiro", en film som jag omedelbart fastnade för. Lite senare fick jag "Getting Any?" skickad till mig och det var i först i den som jag fick tillfälle att se lite Japansk slapstickhumor.

Handlingen är tämligen lätt att hänga med i, kanske mest beroende på att den som finns är väldigt tunn och mest består av humor. Filmen kretsar kring en misslyckad, medelålders man som inte vill något annat än att ha bilsex. Vi får sedan följa den olycksdrabbade mannen i sin jakt att fullfölja sin dröm.

"Getting Any?" är en förhållandevis rolig film, de första 50 minuterna är faktiskt hur kul som helst. Vi får följa vår man i sin ständiga jakt efter sex. Han måste verkligen vara grymt desperat med tanke på hur stor möda han lägger ner på sitt arbete, men trots sina ansträngningar så misslyckas han ständigt. Det är nästan så man tycker synd om denna patetiska kille för vad han får gå igenom, men samtidigt är han riktigt skrattretande med tanke på hur hans liv ser ut. Längre fram så ändrar filmen sin struktur helt och hållet, vår man blir involverad i yakuzan och senare kommer även en sorts parodisering på klassiska monsterfilmer som tex. "Godzilla". Enda skillnaden är att det är en skitätande spyfluga som istället terroriserar staden.

Personligen hade jag föredragit om filmen följt samma mönster hela tiden, för sant som det är så spårar verkligen allting ur mot slutskedet. Faktum är att det känns som om filmteamet tappade både intresse och motivation för att fullfölja arbetet de påbörjat. Istället slänger de in massa knasiga och småtråkiga moment som totalt saknar mening då det mesta inte har mycket att tillföra storyn. Inte för att alla dessa moment saknar underhållning, nej definitivt inte men det verkar inte som om någon tanke ligger bakom allt detta. Filmen börjar alltså i ett rasande humoristiskt tempo som efter ca 50 minuter saktar ner rejält och aldrig riktigt återkommer under resten av speltiden. Det är därför som mina meningar om denna film är så delade, en del av mig älskar den medan en annan inte vill annat än bränna eländet. Detta är något ni bör ha i åtanke när ni ska se den, hur rolig den än är från början så ska ni inte räkna med att den är så i sin helhet. Tror ni detta så kommer ni förmodligen få känna på besvikelsens bittra smak precis som jag.

Minoru Iizuka är mannen som förbaskat bra porträtterar vår huvudkaraktär, utan större svårighet framstår han som den desperata och misslyckade man han ska. Jag vet inte om man ska tycka synd eller avsky honom. Egentligen är nog både och rätt ord, i vilket fall är det svårt att finna ord för hur man ska beskriva hans karaktär, det enda som är säkert är att rollen sköts med stor talang. Takeshi Kitano som själv regisserar dyker först upp i filmens andra halva vilken tyvärr också är den sämre. Visst är det ibland otroligt kul att se honom och hans partner göra narr av Ghostbusters eller något annat av de korkade grejerna de har för sig men de tillför ju ingen mening och förstör bitvis det spår filmen följer. Sorgligt som det är så måste jag erkänna att Kitanos karaktär inte alltid var så roande som den var tänkt. Som parodi på Kitanos egna gangsterrullar så får vi chansen att se både Ren Osugi och Susumu Terajima i varsin cameo, eller rättare sagt flera. Detta var något som jag personligen njöt mycket av då jag gillar dessa aktörer skarpt.

I sin helhet är är "Getting Any?" en ganska klyvd film. Den första halvan vill jag verkligen rekommendera då den sannerligen är förträfflig med all sin härliga "slapstick" humor och strålande sexskämt. Den andra finns det förvisso säkerligen folk som kommer gilla minst lika mycket som den första men som dock inte funkade alltför bra på mig. I vilket fall tycker jag att ni bör ge den en chans, inte minst för humorn utan även för många av de fina rollprestationer som ges. Jag måste dock ge er en sista varning, detta kan vara en film som inte passar er det minsta, humorn är förvisso lätt att förstå även för oss Svenskar men den kanske inte ligger helt i er smak och som jag redan nämnt så många gånger så är slutet relativt lamt.

Av: Peter Nilsson