Recension: The Imp

The Imp (Xie sha)

Skådespelare: Diana Pang Dang, Mark Cheng Ho Nam, Emiko Ishizuka, Ruby Wong Jo Yi, Cheung Lau, William Ho Ka Kui, Dick Lau Dik Ji, Willie Wai Ga Hung, Ng Sui Ting

År: 1996

Land: Hong Kong

Genre: Skräck, erotik

Regi: Ivan Lai Gai Ming

Manus: Sam Leung Tak Sam

Diana Pang Dan spelar en modedesigner som får hemska syner om sin tvillingsyster. Hon beger sig då till en avlägsen bergsby där hennes syster senast setts. På vägen stöter hon på ett tv-team, lett av Mark Cheng, som är på väg till samma plats för att göra ett reportage om en mytomspunnen ritual. Det dröjer dock inte länge förrän oförklarliga saker börjar äga rum, det är något lurt med byns invånare som besökarna snart kommer att bli varse om.

Ivan Lai, regissör till bland annat den omtalade CAT III produktionen ”Daughter of Darkness” och ”Ancient Chinese Whorehouse” levererar här en pervers liten skräckhistoria med Diana Pang Dan som huvudfigur. Hon är förövrigt mer sexig än en skicklig skådespelerska, men frågan är hur många som bryr sig om det då jag förmodar att de flesta föredrar hennes kroppsliga talanger. På tal om blottad hud så för det oss direkt till filmens omfattande svaghet. Visst, i en skräckfilm så är omotiverade nakenscener ofta ganska acceptabla, men ”The Imp” tar nog priset. De första 70 minuterna är i själva verket inget annat än en transportsträcka med dåliga undanflykter för att visa oändligt med sex- och avklädningar. Dessa sekvenser är ofta detaljrika, väldigt långvariga och för tankarna till mjukpornografi. Mellan dessa stunder så har det även petats in lite mediokert drama, alltså inget som man nämnvärt intresserar sig för.

Handlingsmässigt är ”The Imp”, och inte så överraskande, väldigt inkonsekvent. Hela grejen med systerhistorien upplevs som allmänt tveksam och karaktärernas handlingar och motiv är väl inte särskilt övertygande. Ivan tycks dock ta den lite enfaldiga intrigen på tok för seriöst för filmens eget bästa. Det medför att det på sina ställen blir en aning pinsam komik av det hela. I överlag så är skådespeleriet godkänt, vi påträffar inga märkvärdiga insatser men under inga omständigheter heller några genomusla. Diana Pang Dan är som nämnt mest till för syns skull, och det hanterar hon väl. Mark Cheng, en vanligt förekommande person i CAT III filmer ser inledningsvis mycket uttråkad ut för att först de sista minuterna utmärka sig.

Ivan Lai verkar ha ett prima öga gällande det visuella. ”The Imp” är tilltalande med en skön atmosfär som frambringats med hygglig ljussättning och passande omgivningar. Jag gillade framförallt de sekvenser som går i en gyllene ton. De lämpar sig väl till de erotiska momenten, och även om de nu är alldeles för många till antalet så kan jag knappast påstå att de är taffligt filmade. Även de stunder som presenteras med blå betoning (en förövrigt vanlig företeelse i Hong Kong produktioner) har min uppskattning.

Som skräckfilm, vilket detta nu skall vara, så dröjer det hemskt länge innan spänningen anländer. Skrämselfaktorn är relativt låg men vi inviteras åtminstone till en trevlig slutspurt som lyckas servera lite sevärd blodsgjutelse. Våldet påminner mest om en typisk slasher för att framåt avslutningen övergå till en betydligt råare film med terrorkänsla. Men emedan våldet i sig funkar tämligen bra så räddar det tyvärr inte den slutgiltiga produkten.

I slutändan kan jag inte ens dela ut en svag rekommendation till ”The Imp”. Det blir överflödigt med alla sexscener som avlöser varandra med ett alldeles för litet utrymme för förståndig handling eller skräckmoment. Det är en slätstruken skräckfilm som hade kunnat bli så enormt mycket bättre om filmskaparna bara lagt lite tankeverksamhet på manuset, och slopat en sådär 30 minuter sex. Nu är dess enda behållning utseendet plus en skaplig final.

Av: Peter Nilsson