Recension: Once Upon a Time in High School

Once Upon a Time in High School (Maljukgeori janhoksa)

Skådespelare: Kwone Sang-woo, Lee Jeong-jin, Han Ga-in, Park Hyo-jun, Kim Won-kwon, Lee Jong-hyeok, Seo Dong-won, Kim Byeong-chun, Kim Bu-seon, Yang Han-seok

År: 2004

Land: Sydkorea

Genre: Drama

Regi: Ha Yu

Manus: Ha Yu

Hyun-Soo (Kwon Sang Woo) är en lugn och sansad kille som flyttas till en ny skola där lärarna styr med järnhand och eleverna tillhör olika gäng. Det gäller att kunna slåss för att inte bli totalt nedtryckt av de högre uppsatta eleverna, Hyun-Soo är dock inte den som använder våld i första taget. Tack vare att Hyun-Soo är besatt av allt som heter Bruce Lee så lyckas han skaffa sig en ny vän, Woo-sik (Lee Jung-jin) som även han har samma intresse. Woo-Sik är dessutom en av skolans bästa fighters och funkar därför som ett bra skydd åt Hyun-Soo. Deras vänskap sätts dock på spel när de båda faller för en kvinnlig student vid namn Eun-ju. Samtidigt får de bägge en hårdare tid framför sig i skolan när några av dess mest ökända elever bestämmer sig för att göra livet surt för dem.

Once Upon a Time in a Highschool förväntade jag mig inte mycket av vilket ter sig ganska konstigt med tanke på all fina kritik den mottagit, många verkar nämligen ranka den här som en av de bättre Koreanska filmerna genom tiderna. Visst ser jag tendenser till ett rent mästerverk i filmen, men för min del kändes den inte tillräckligt igenomarbetad. Alltför långdragen och upprepande skulle jag vilja påstå men samtidigt med vissa partier som är smått fantastiska.

Skådespeleriet är av varierande klass, vad jag kanske hade störst problem med var att smälta skådespelarnas ålder. De ska ju gestalta relativt unga studenter men i slutändan ser de ändå betydligt äldre ut. Detta kan bero på att vissa av dem var runt 26 år när filmen spelades in. Så jag hade hellre sett en grupp yngre aktörer men jag vill ändå passa på att nämna att de flesta skötte sig klart godkänt. Det var inga prestationer av oförglömliga mått vi bjöds på men de lyckades åtminstone hålla en jämn klass filmen igenom. Den enda som i mitt tycke stod ut ur mängden var Kwon Sang Woo som spelade huvudrollsinnehavaren och Bruce Lee fanatikern Hyun-Soo. Han är absolut inte den vanliga hårda hjälten vi är vana vid att se utan nästan ända fram till de sista 30 minuterna framställs han som totalt underlägsen, vilket han förvisso också är. Jag hade gärna sett betydligt mer rörande Hyun-Soo och Bruce Lee, egentligen ges vi aldrig någon riktig förklaring till varför Hyun-Soo hyser denna djupa respekt för Lee.

Vi har givetvis en kärlekshistoria vilken mycket tid cirkulerar kring, men frågan är om utförandet är mer än medelmåttigt? Nej jag måste tyvärr medge att den mestadels kändes medioker och gav upphov till ett flertal gäspningar. Nu får jag säkert det hela att låta uselt, så är dock inte fallet. Emellanåt blir det smått dramatiskt och visst hoppas man på det bästa för Hyun-Soo. Det som främst förstör det romantiska i filmen är just att det i längden blir för utdraget, det händer inget nytt utan samma saker upprepas gång på gång. Det är lite synd då det fanns potential i historian och säkerligen skulle man med lite eftertanke ha kunnat knåpa ihop något med mer slagkraft. Nåväl mycket negativa åsikter blir det men med detta vill jag inte säga att Once Upon a Time in a Highschool är ett totalt slöseri med tid, verkligen inte. Jag fann personligen intrigen mellan Hyun-Soo och Woo-sik ytterst intressant, hur deras vänskap utvecklas och sedan hamnar i yrväder med varandra p.g.a. av en kvinnlig student. Konceptet känner all igen och det borde vara svårt att tillföra något nytt och originellt. Nu är egentligen inte just denna intrigen så väldigt nyskapande men tack vare två bra prestationer så är det ett av få moment som lyckas hållas vid liv fram till slutet.

Jag brukar sällan tycka som nu men bristen på våld var faktiskt svikande för min del, det känns om det lagts alltför mycket energi på dialog, vilken jag upplevde som ganska svag och i längden inget annat än intetsägande. Hade man istället valt att variera med någon större sammandrabbning, speciellt under filmens mittparti så tror jag bara att detta hade stärkt storyn. I vanliga fall klarar jag mig fint utan våld i film men i detta fall är jag kluven, jag tror bestämt att det är vad filmen hade behövt för att skapa den extra lilla kicken. Jag tycker speciellt att bristen på våld är extra tydlig med tanke på att Hyun-soo's största idol är Bruce Lee, men det är inte förrän i slutet som vi på allvar får se honom agera som Bruce Lee klon, och det ska jag säga att det var ett av filmens förmodligen fräckaste tillfällen. Hade det visats mer av detta så hade definitivt filmen i helhet fått sig ett märkbart lyft och det hade kunnat resultera i en kanonhistoria. Så är nu inte fallet.

Vad ska man säga om Once Upon a Time in a Highschool? Med knappt några förväntningar fick jag uppleva ett klart godkänt drama som tyvärr faller p.g.a. ett svagt mittparti och ett ibland tunt manus som hade problem att skapa någon vidare spänning. Vissa karaktärer kunde gott ha getts större utrymme och de hade gärna fått beskrivas i större utsträckning, det känns som om man vet på tok för lite om dessa för att kunna känna någon vidare empati med dem. Framåt slutet tar filmen sig dock i kragen och är vänlig nog att leverera en våldsam upplösning som höjer underhållningen rejält. Tyvärr inte tillräckligt för att rädda filmen i helhet, men den lyfter den till ett högre betyg och slutresultatet blir som sagt klart godkänt.

DVD Kritik:

En riktigt maffig utgåva från CJ Entertainment som kommer i en läckert designad box. Bildkvaliten håller högsta klass, likaså ljud och textning. Extramaterialet är dock inte textat och boken som medföljer med poesi är enbart på Koreanska. Detta är ändå givetvis den ultimata utgåvan på denna film och den har en säker plats i min samling. Rekommenderas varmt.

Av: Peter Nilsson