Recension: Oxen Split Torturing

Oxen Split Torturing (Tokugawa onna keibatsu-emaki: Ushi-zaki no kei)

Skådespelare: Yuusuke Kazato, Rena Uchimura, Akira Shioji, Masataka Iwao, Ryuuji Nagashima, Yuusuke Tsukasa, Tetsuo Fujisawa, Yasumori Hikita, Mineko Maruhira, Miki Masuda, Kyonosuke Murai, Yoshiaki Yamashita, Satoru Nabe, Miho Manabe, Akemi Ogikubo, Takuzo Kawatani

År: 1969

Land: Japan

Genre: Skräck, drama

Regi: Yuji Makiguchi

Manus: Seikô Shimura, Ichirô Ôtsu

Oxen Split Torturing även känd som Joy of Torture 2 eller Shoguns Sadism är en film uppdelad i två episoder som nästan helt saknar handling. Dess mål är att visa så stora mängder obehaglig tortyr som möjligt, något den lyckas väl med. Jag tvivlar på att regissören vill ge oss någon form av budskap utan säkerligen är detta en film enbart avsedd för att chockera. Den första episoden kretsar kring en chefsdomare vars uppdrag är att fängsla kristna människor. Alla som utövar denna religion kan vänta sig en plågsam död, denna domare har nämligen tröttnat på de vanliga tortyrmetoderna och har beordrat bödlarna att uppfinna en rad nya som ska hålla offren vid liv länge och vara extremt smärtfulla. Den andra delen utspelar sig i en bordell där en man tvingas arbeta av sin natt med husets prostituerade han inte hade råd att betala. Han fäster sig snart vid en av kvinnorna och försöker få henne att fly med honom. Bordellen ägs av några riktigt illasinnade män som straffar flyende på ett omänskligt sätt.

Ja det är väl handlingen i stora drag, var del är ungefär 40 minuter lång vilket i mitt tycke kändes lite väl kort. Jag hade gärna sett den som en enda långfilm med en någorlunda välskapt handling som varvas med tortyr. För tortyr är faktiskt nästan det enda den första episoden innehåller. Och riktigt rå sådan också. Vi får ta del av människor som bränns levande, en kvinna som slits itur av oxar (därav titeln förmodar jag) och det kanske mest plågsamma att skåda, en man som får sina fötter totalt krossade av en slägga varefter de förstörda benen ur foten dras ur. Effekterna är otroligt välgjorda för att vara från en så pass gammal film, jag har aldrig sett något liknande från den här tiden. Jag menar Guinea Pig serien anses som en extrem filmserie men den producerades ju långt efter denna. Folk borde ha blivit förfärade av en film som denna, jag menar det mesta som filmades runt om i världen vid denna tid är ju rena barnleken att hantera jämfört med detta. Snacka om att vara före sin tid.

Det gäller att man inte har svårt för våld på film om man ska klara sig igenom detta, jag vet nog ett antal av mina vänner som aldrig skulle kunna ta sig an det här. För hårt och chockande är det bitvis, till och med för mig som är ganska avtrubbad när det kommer till våldsfilm. Jag kan väl inte påstå att den gjorde mig skakad utan jag har ständigt i åtanke att allt är effekter. Man måste kunna skilja på film och verklighet. Självklart finns det ju också de som inte klarar att se blod även om det är fejk och ni som vet med er att ni inte gör det bör aldrig ens fundera på att se denna. Som jag nämnde ovan så tycker jag att den hade blivit bättre om handlingen hade fått rota sig ytterligare och om man fick ta del av karaktärerna lite mer. Dessutom hade den förmodligen funkat bättre som en enda film än vara uppdelad i två episoder. Det är svårt att välja en favorit bland de bägge delarna, den första är brutalare och visar mest ohygglig tortyr medan del två faktiskt har blandat en viss humor i våldet, visserligen gör det inte tortyrscenerna mjukare men lättar upp stämningen mellan dem. Faktum är att jag gillar båda delarna, de är annorlunda och liknar inte varandra på många vis men hålls samman då de som huvuddel behandlar tortyr.

Oxen Split Torturing är en ful historia från början till slut, fallet är så att många av er kommer bli chockade, äcklade och oerhört illa till mods efter ni tagit del av denna film som egentligen inte erbjuder annat än mängder av brutala tortyrmetoder. Realismen är bitvis ganska hög, effekterna välgjorda för att vara så gammal som från 1969. Ni som dock vet med er att ni kan hantera sånt här och ser det som en film med fejk-våld det nu är kan nog finna visst nöje i den. Jag gjorde det, för så länge man har i åtanke att det som sker bara är på låtsas så är det inte så farligt. Men säg inte att jag inte varnade er.

DVD Kritik:

Japan Shock har skärpt sig rejält med sina nya släpp. Filmen presenteras med anamorfisk bild vilken är klar och skarp med tanke på sin ålder. Visst kan man skymta repor och liknande men det är ett väldigt bra arbete de lagt ner med tanke på att en film som denna aldrig kommer bli en storsäljare. Ljudet är antingen Japanskt eller Tyskt tal, det Japanska är självklart att föredra, ljudet är klart och åtminstone jag fann inga störningar eller liknande. Textning finns på engelska eller tyska och är klart godkänd, väl synlig och läsbar. Extramaterialet består av 4 riktigt intressanta trailer ur en Japansk filmserie som heter Tokugawa, klart filmer jag själv blev intresserad av. Den animerade menyn är riktigt fräck bland det bästa jag sett på länge. Japan Shock har alltså lyckats skrälla till med en mycket bra utgåva som de flesta gorehundar bör införskaffa sig.

Av: Peter Nilsson