Recension: Succubare

Succubare

Skådespelare: Carter Wong

År: 1981

Land: Taiwan

Genre: Skräck, martial art

Regi:

Manus:

En affärsman på resande fot har tillbringat tid i en liten by i norra Kina där han har haft ett förhållande med en av byns 4 prinsessor. Det hela har inte varit så seriöst från hans sida (då han har familj hemma) men prinsessan är av annan åsikt. När det börjar dra sig emot avsked börjar hon prata om att han måste komma tillbaka.

Utan avsikt att hålla vad han säger lovar affärsmannen att komma tillbaka om 100 dagar, vad han inte vet är att hon lägger en förbannelse på honom som utlöser sig om han inte kommer tillbaka inom utlovad tid. Efter 100 dagar hemma dör han en plågsam och spektakulär död inför de andra byborna.

En gammal legend koms ihåg och man inser snart vart han varit på besök och vad som troligen hänt, för att vara på säkra sidan beslutar sig hans bror att fara till byn för att undersöka dess seder. Men hans handlingar styrs av ett annat huvud en det han har på halsen och han kommer tillbaka med samma åkomma och dör även han en plågsam död under en av byns förbannelser.

Det finns även en 3:dje bror som även han beslutar sig för att fara till byn och få ett stop på de hemska dödsfallen som plågar hans familj. Blir det så att även han förförs av en av prinsessorna och faller offer för deras dödliga förbannelser eller ska han lyckas få ett stop på de fasansfulla dödsfallen ?

Det här är lika mycket en Asiatisk bröderna Grimm saga som det är en skräckfilm och jag kan tänka mig att det är en historia som berättats under många hundra år innan den under det tidiga 80-talet blev filmad. För att göra den egentligen rätt snälla (men intressanta) filmen mer spektakulär har Mondo element på ett bryskt sätt lagts till och då och då stannar handlingen upp för att visa sekvenser där en man äter div. djur, levande. Mycket osmakligt och meningslöst, för att inte tala om djurplågeri.

Många kommer nog inte ens överväga att se den efter att fått reda på detta och nog är det äckligt att se människor äta levande möss. Men förövrigt är det en väldigt intressant och exotisk film och jag har aldrig skådat något liknande bland de andra Asiatiska filmerna jag sett. Storyn är riktigt bra och filmen har ett flyt som aldrig gör den trist.

Att sedan tjejerna i den lilla byn är riktiga fullpoängare och att musiken är fruktansvärt bra (om man gillar Asiatisk folkmusik) är knappast något som gör filmen sämre. Den har några kung-fu scener och dessa är väll filmens största tillkorta kommanden, de är riktigt uselt utförda och koreograferade. Kan ni ha överseende med djurätar scenerna så är det här en väldigt stark rekommendation.

Av: Christoffer Lyrhed