Recension: Suicide Circle

Suicide Circle (Jisatsu saakuru)

Skådespelare: Ryo Ishibashi, Akaji Maro, Masatoshi Nagase, Saya Hagiwara, Hideo Sako, Takashi Nomura, Tamao Satô, Mai Hosho, Yoko Kamon, Rolly, Kimiko Yo

År: 2002

Land: Japan

Genre: Skräck, thriller

Regi: Sion Sono

Manus: Sion Sono

Jag hade inte hört ett ord om denna film när jag fick tillfälle att köpa ett billigt ex. fast den här filmen har diskuterats mycket i Japan så verkar inte den ha nått Sverige i större mängd. kanske för att den är relativt ny, tyvärr brukar de flesta japanska filmerna ta tid på sig att komma till Sverige, och eftersom det bara finns engelsktext på bootleg dvds av Suicide circle så kan det vara en anledning till att den inte har blivit så känd.

Suicide circle är verkligen en bra film. Hela ideen till filmen skulle jag säga är fantastiskt. Öppningsscenen är verkligen något speciellt. Som titeln antyder så handlar det om självmord. 54 skolflickor hoppar framför ett tåg på Shinjuku station i Tokyo. Det ger upphov till mycket blod, skrik och panik. Blod skvätter på de som står och väntar på tåget. En av flickornas ben flyger upp på tågförarens ruta och krossar det, en av offrens huvud blir totalt demolerat när det körs på.

I all panik så lämnar någon en vit sportbag på tågstationen, i en pöl med blod. Samtidigt när journalister ropar ut den hemska nyheten på tv så går där en video av gruppen Dessert på tvn. Dessert som är landets nya stjärnor. Både väskan och gruppen kommer att ha stor betydelse för resten av filmen.

Efter den hemska händelsen på stationen så börjar nyheterna ropa ut nya självmord, det går som en självmordsvåg över hela Japan.Tre detektiver sätts på fallet, Kuroda (Ryo Ishibashi), Shibu (Masatoshi Nagase) och Murata (Akaji Maro). Men när de föreslår att det kanske är en självmords kult som kan tänkas ligga bakom dåden så blir de utskrattade. Filmen handlar om de tre detektivernas jakt på vad som kan ligga bakom självmorden.

Regissören Shion Sono är för mig okänd, jag har hört att han jobbat mycket inom gay pornografiska industrin men att han nu har satsat på andra sorters filmer. Vilket han gör väldigt bra. Den första halvan av Suicide circle är väldigt bra, snygg, vacker och väldigt otäck på många ställen. Många av självmorden är rejält läskiga och väldigt snyggt gjorda. Men efter halva filmen kan jag tycka att den tappar lite, även om slutet är riktigt bizart så kan jag tycka att det borde gjorts lite anorlunda. men filmen håller en vid kvar vid tv skärmen hela tiden och den är ytterst nära på att snudda vid en 5 i betyg, men nu blir det bara en väldigt stark 4. Suicide circle är verkligen en bra film. Inte allt för olik seven och våra egna beckfilmer i upplägget. Ju mer filmen går ju mer får man veta vad som ligger bakom självmorden, kulturen eller klubben, kalla det vad man vill. Se den, köp den!

Till sist vill jag säga att filmens musik är väldigt vacker. Jag tycker det är sällan man sitter och tänker på hur bra musiken egentligen är, speciellt när det är nästan klassisk musik vi pratar om. Musiken ger en väldigt dyster känsla, tillsammans med bilderna så är det inte direkt den vackraste sidan av japan som vi får se!

Av: Mats Udd