Recension: Take Care of My Cat

Take Care of My Cat (Goyangileul butaghae)

Skådespelare: Bae Du-nae, Lee Yu-won, Ok Ji-young, Lee Eung-sil, Lee Eung-ju, Moon Jung-Hee, Oh Tae-kyung

År: 2001

Land: Sydkorea

Genre: Drama

Regi: Jeong Jae-eun

Manus: Jeong Jae-eun

Take care of my cat handlar om vänskapen mellan fem unga kvinnor i 20-årsåldern och deras olika liv i staden Inchon. Huvudpersonen är Tae-hee (Bae Doo-na) som är den försöker hålla gruppen samlad genom att ordna med möten dom emellan. Hon bor hemma och jobbar åt sina föräldrar och hjälper dessutom en CP-skadad poet med att renskriva hans dikter på skrivmaskinen.

Hae-joo (Lee Yo-won) jobbar som assistent på en mäklarfirma i Seoul och arbetslöse Ji-young (Ok Ji-young) är föräldralös och lever tillsammans med sina farföräldrar i ett slumoråde och tvillingarna Bi-ryu och Ohn-jo (Lee Eun-sil, Le Eun-joo) skapar egna smycken som dom säljer i ett stånd.

När Hae-joo fyller tjugo år så får hon en kattunge, Titi, av Ji-young som sedan får den tillbaks av henne efterson hon inte har plats för den. Sedan tar alla i gruppen hand om katten tills den slutligen hamnar hos tvillingarna. Man får följa tjejerna i deras vardag och på deras lyckade och mindre lyckade träffar. Det är tjejerna som står i fokus så alla andra i omgivningen (föräldrar, släktingar, pojkvänner) hamnar i periferin och filmen blir mer fokuserad.

Något som blev mycket omtalat efter premiären var den visuella biten där regissören bland annat använde omgivningen (husväggar, fönster, skrivbord och liknande) för att projicera textmeddelanden och sms:en som skickades mellan tjejernas mobiler. Mobilen är väldigt viktig eftersom man kommunicerar med varandra genom den, oavsett om man ringer eller skickar ettsms. Skådespelet är mycket bra, särskilt tvillingarna som står för de lite mer komiska inslagen i filmen.

Om det stora temat för filmen är vänskap så är rotlöshet och svårigheten att passa in två underliggande teman, egentligen så är det bara tvillingarna som har en fast punkt i tillvaron. Tae-hee drömmer om att resa till Australien, Hae-joo har karriärmässigt fastnat som assistent på jobbet och ser ingen väg ut och Ji-young förlorar allt i ett husras.

Filmen blev ingen större succe i hemlandet till en början men har under åren fått ett kultrykte och visats på flera festivaler där den har vunnit en del priser. En film som rekommenderas starkt.

Av: Ulf Lönn