Recension: Windstruck

Windstruck (Nae yeojachingureul sogae habnida)

Skådespelare: Jun Ji-hyun (Giann Jun), Jang Hyuk, Kim Su-ro, Lee Ki-woo, Im Chang-wan, Cha Tae-hyun, Jeong Dae-Hoon, Jeong Ho-bin, Jeon Jae-hyeong, Kim Jeong-tae

År: 2004

Land: Sydkorea

Genre: Komedi, drama, romantik

Regi: Kwak Jae-young

Manus: kwak Jae-young

Filmen börjar med att Kyungjin står på en skyskrapa i ett nattligt Seoul och ska till att hoppa och när hon tagit steget över kanten och faller neråt så hör man en röst som presenterar sig och berättar vem Kyungjin är. Det är Myungwoos ande som berättar allt och filmen blir en flashback tills självmordsförsöket misslyckas och hon faller på en stor plastballong i form av en utsträckt hand.

Handlingen i Windstruck kretsar kring den tuffa poliskvinnan Kyungjin (suveränt spelad av Jeon Ji-hyun) och läraren Myungwoo (Jang Hyuk) som träffas av en slump efter att hon av misstag tagit honom för en väskryckare. Efter att den riktiga tjuven gripits och Myungwoo släppts så visar sig att han också anmält sig till att frivilligt patrullera tillsammans med en polis för att se till att skolungdomar håller sig borta från Seouls gator om kvällar och nätter. Och givetvis så blir det Kyungjin som han får nattvandra med.

Efter att ha följt efter en misstänkt knarklangare (Myungwoo vill inte följa med men Kyungjin använder handfängsel och fäster hans hand vid sin så han har inget val) hamnar paret i en skottlossning mellan ett stort antal skurkar och Kyungjin ger sig in i striden trots att hon släpar med sig en mycket ovillig lärare. Polisen kommer med förstärkningar och paret ger sig av till polisstationen där man inte lyckas få upp handklovarna utan paret är tvungna att tillbringa natten tillsammans och blir så småningom ett par, flyttar ihop och beslutar sig för att åka på bilsemester.

Filmen är uppdelad i en mer humoristisk första halva och en mer dramatisk andra timme och brytningen mellan dessa är bilsemestern och en olycka som gör att bilen hamnar i en sjö och Myungwoo blir medvetslös och håller på att drunkna när Kyungjin lyckas dra upp honom på land och få liv i honom. Kort därefter blir han skjuten av misstag av ett par poliser som jagar en skurk och Kyungjin tror att det är hon som skjutit honom eftersom dom två andra detektiverna inte gett sig tillkänna. Efter flera misslyckade självmordsförsök, bland annat hoppet i början av filmen, så hamnar hon på jobbet igen och blir partner till en av detektiverna som sköt Myungwoo och rätt som det är så är det dags att jaga samma skurk som hon jagade när Myungwoo blev skjuten.

Insprängd i filmen finns det också en saga som hon berättar för Myungwoo under deras bilsemester och som handlar om en vacker prinsessa och hennes friare. Den är viktig eftersom den handlar om livet efter döden och hur många dagar en död eller hans ande finns kvar innan han är borta för alltid och hon försöker finna honom innan dessa 49 dagar gått.

Har man sett regissörens tidigare filmer, My sassy girl och The Classic så känner man igen stilen och det finns många hänvisningar till dom tidigare filmerna, Cha Tae-hyun från My sassy girl gör en liten roll på slutet och Lee Ki-woo som spelade Tae-soo i The Classic dyker också upp i en liten roll som en av prinsessans friare.

Filmen är full av magisk realism och gillar man regissörens tidigare filmer så kommer man säkert gilla Windstruck också eftersom den är lika full med vändningar och bihistorier som dom tidigare filmerna. Det jag hade lite svårt för och som drar ner mitt betyg är spökhistorien på slutet, filmen hade blivit bättre utan den. Ett stort plus är soundtracket med Youme, X-Japan, MC Sniper och några amerikanska 60-tals soullåtar. Utgåvan är i toppklass vad gäller både bild och ljud.

Av: Ulf Lönn